Konjunkturcykler, dvs när och vad som ska handlas på börsen

Finansmarknaderna och instrumenten som noteras på dem är i ständig rörelse, de faller och de går upp. Många tror att det inte finns någon regelbundenhet alls. Det är självklart inte sant, även om det finns en viss slumpmässighet i de finansiella marknadernas domän.

Konjunkturcykeln

Det finns konjunkturcykler i ekonomin, som kortfattat kan beskrivas som recessionstider eller som expansionsperioder, det vill säga en nedgång respektive en ökad grad av ekonomisk tillväxt, inflation, investeringar etc.

Det finns konjunkturcykler i ekonomin, som kortfattat kan beskrivas som recessionstider, det vill säga en nedgång i graden av ekonomisk tillväxt, inflation, investeringar etc. och expansionsperioder som kommer att präglas av ökad ekonomisk tillväxt, inflation, investeringar mm. som är den exakta motsatsen till en konjunkturnedgång (recession). Konjunkturcykler kan jämföras med årstiderna. Efter vintern kommer sommaren och sedan återkommer kylan igen efter några månader. Förutspå att i mitten av året, till exempel i juli att temperaturen blir 20 grader och att det inte snöar är mycket enklare än att att faställa en exakt prognos för temperaturen imorgon. Det är exakt likadant med värderingen av finansiella instrument. Det är lättare att peka ut vad som kommer att hända med en viss tillgångsklass i en viss fas av konjunkturen än en uppskattning om att priset på en viss tillgång efter ett par veckor blir några procent högre eller lägre. Det är bland annat därför en kortsiktig spekulation är mycket svårare än en långsiktigt.

Faser av konjunkturcykeln

Om vi kollar djupare in i konjunkturcykeln kan vi dela upp det i fyra faser, vilket kommer att präglas av en ökning eller minskning av sådana indikatorer som BNP, inflation, investeringsnivå, arbetslöshet mm. Personer som handlar med spekulation bör ägna stor uppmärksamhet åt två, nämligen BNP och inflation, du kan fortfarande lägga till arbetslöshet i din korg om du spekulerar på den amerikanska marknaden.

Fyra faser av konjunkturcykeln:

Fas I – avmattning,
Fas II – recession,
Fas III – återhämtning,
Fas IV – expansion.
I varje fas kommer andra tillgångar att bli mer lönsamma jämfört med andra eller till och med bör vissa undvikas.

Makroekonomiska indikatorer följs även noga av centralbankerna, men för Federal Reserve Bank så är det inflationen och arbetslösheten som är viktigast. Beroende på situationen i ekonomin kommer centralbanker att öka eller minska penningmängden dvs. pumpa in i ekonomin eller pumpa ut, vilket kommer att leda till att ekonomin kommer att gå in i nästa fas av konjunkturcykeln.

Vad var det första, ägget eller kycklingen? Konjunkturcykler orsakas av centralbankernas penningpolitik eller reagerar centralbankerna bara på förändringar som sker i ekonomin? Oavsett vad svaret kommer att ge är det just centralbankerna som ger dem många tips om vilken fas i konjunkturcykeln vi befinner oss i – förutom att observera indikatorer för BNP, inflation, arbetslöshet, bör vi även beakta centralbankens åtgärder.

Spekulation på aktiemarknaden utifrån konjunkturcykeln är inte en underbar strategi som alltid fungerar, utan bara ett verktyg som hjälper oss att göra ett val. Precis som en tvärmarknadsanalys som visar förhållandet mellan olika tillgångsklasser. Observation av konjunkturcykler anger endast tillgångar som har störst chans för tillväxt. Oavsett om det blir XYZ företagsaktier, statsobligationer etc. måste detta beslutas av aktiemarknadsaktören. Dessutom finns det perioder när priserna på alla tillgångsklasser faller eller går upp.

Fas I av cykeln – avmattning

Avvecklingsfasen följer den ekonomiska expansionsfasen. Ekonomin är väldigt het. Den ekonomiska tillväxten har nått sitt momentum, arbetslösheten är väldigt låg men faller fortfarande inte, det är ofta bara några procent, som betyder att arbetslöshet är naturlig, alla kan skaffa sig ett jobb – detta fungerar inte bara för de som frivilligt väljer att vara arbetslösa på grund av högre kvalifikationer än dem erbjudna jobben eller för låg ersättning enligt deras åsikt. Hög ekonomisk tillväxt leder till högre priser och inflation, vilket uppenbarligen övervakas av centralbanken. För att undvika överhettning av ekonomin och uppkomsten av alltför många spekulativa bubblor, till exempel på fastighetsmarknaden, har centralbanken börjat höja räntan under en tid eftersom sådana åtgärder alltid fungerar med en försening i ekonomin.

I nedgångsfasen börjar investeringarna och den ekonomiska tillväxten minska på grund av den högre kostnaden för pengar, högre räntesatser, vilket gör vissa investeringar mindre lönsamma. Företagen börjar ge svagare finansiella resultat på grund av höga råvarupriser och fallande konsumtion som hittills blivit starkt uppblåst. Priserna kan stiga under en tid men i en långsammare takt än i expansionsfasen.

I avvecklingsfasen bör marknadsaktörer göra vinst eller hålla sig ur marknaden. Nästan alla tillgångar är starkt övervärderade, aktier, obligationer, råvaror. När som helst kan finansmarknaderna kollapsa och det finns en stark nedgång. I en sådan situation borde man förbli utanför marknaden och det bästa sättet att multiplicera kapitalet under denna period är kontanter och inlån, vilka har ganska höga räntor på grund av centralbankernas ökning av räntorna.

Nedgångsfasen i USA – I år började graden av ekonomisk tillväxt falla, arbetslösheten sjönk under 2006, inflationen föll kraftigt i mitten av 2006 och sedan slutet av 2004 började Fed höja räntorna, vilket enligt vissa ekonomer som John B. Taylor var för sent. Fed började sänka priserna igen 2007.

Diagrammet över federala räntemedel under åren 2004-2007

Sammanfattningsvis börjar nedgångsfasen efter expansionsfasen, vilken kan kännetecknas av följande fenomen:

BNP-indikatorn har nått sin topp, ekonomin sprids snabbt och produktionskapaciteten utnyttjas fullt ut,
arbetslösheten har nått en väldigt låg nivå och vill inte gå vidare, i vissa fall har vi uppnått en naturlig arbetslöshet, cirka 5% eller lägre,
inflationen ligger på en hög nivå, som ibland överstiger inflationsmålet för centralbankerna, som vanligen ligger på ca 2%, kan fortsätta växa, men i en långsammare takt,
räntorna har börjat höjas av centralbankerna under en tid, som inte vill att ekonomin ska överhettas.
Hela processen med avmattningsfasen började 2005 och under 2007 började symptomen på den förestående globala finanskrisen och nästa fas av konjunkturcykeln, dvs. recessionen.

Fas II av cykeln – recession

I denna fas av konjunkturcykeln finns en starkare kollaps av börserna. Nästan alla tillgångar som börjar från aktier, genom obligationer och till slut råvaror börjar falla. Aktiemarknadens aktörer löper bort från marknaderna.

Ekonomiska indikatorer fyller inte oss med optimism, ekonomisk tillväxt sjunker, arbetslösheten ökar och inflationen sjunker också på grund av tidigare ökade räntor och svaga ekonomiska utsikter.

Den vanligaste kollapsen av kapital- och råvarumarknaderna – Centralbankernas svar på recession och kollapsen på de finansiella marknaderna kommer att vara en räntesänkning. I en situation då kostnaden för pengar börjar falla, kan aktiemarknadsparterna börja långsamt bli intresserade av fastränteobligationer, eftersom deras priser stiger (när räntorna faller, stiger obligationspriserna) vilket gör att de kan sälja dem mer. Dessutom kommer räntan att vara på samma nivå hela tiden i motsats till obligationer med rörlig ränta.

Diagrammet över federala räntemedel 2007 – 2009

Recessionen var i USA 2007-2009 när S & P 500-indexet började falla. Korrigeringen på guld ägde rum i mars 2008 och WTI-oljan nådde sin topp i mitten av 2008. I september 2008 fanns en rktig armageddon på aktiemarknaden efter att investeringsbanken Lehman Brothers kollapsade. I gengäld ökade priserna på amerikanska statsobligationer från mitten av 2007. Börsen gick med i bommen i mars 2009, nästan två år senare.

Följande diagram i det månatliga intervallet innehåller terminsavtal för 10-åriga amerikanska obligationer (10 Years T-Note Futures) under åren 2005-2010.

Sammanfattningsvis i recessionen handlar det om:

fallande takt av ekonomisk tillväxt,
fallande inflation,
växande arbetslöshet,
sänkta räntor av centralbankerna,
växande priser på obligationer med fastränta, på grund av fallande räntor.

Sammanfattning

I den första fasen av konjunkturcykeln når den ekonomiska tillväxten sitt toppnivå, arbetslösheten vill inte gå vidare, inflationen stiger ofta, men inte i samma takt som tidigare. Centralbanker ökar oftast räntorna under en tid för att förhindra överhettning av ekonomin och inflationen går ur kontroll. Aktieaktörerna är ofta i gott humör och bara några få framträdande problem. Under denna period bör man börja tänka på att göra vinster och investera kapital på bankinlån på grund av ökade räntor. Vi upplevde en avmattningsperiod i USA under åren 2005-2007.

Efter nedgångsfasen närmar det sig andra fasen, recessionen. Alla makroekonomiska indikatorer trycker på, BNP, inflation, arbetslöshet, ofta i denna period finns det en starkare nedgång på börserna. Som svar på krisen börjar centralbankerna sänka räntorna och det är en bra period att bli intresserad av fasträntaobligationer. Efter recessionen finns det en återhämtning, vilket är en bra period för en bredare tillgångsgrupp.

Tidigare artikelVad är Fibonacci-serien?
Nästa artikelHandelsessioner på Forex
Valutamarknaden – något som fascinerat honom sedan han gjorde sin första aktieaffär 2013. Han använder sig av kortsiktiga swing trading, med hjälp av Price Action för att förstå vad som verkligen händer på marknaden. Spekulation, enkelhet, riskhantering, och framför allt disciplin är de viktigaste aspekterna för honom. På fritiden älskar han att jogga och är intresserad av kampsporter.

Lämna en kommentar

Please enter your comment!
Please enter your name here