I dagens text vill jag presentera lite psykologisk kuriosa och dela lite av mina tankar som kom till mig efter att ha läst den senaste artikeln av Nial Fuller.
Nial skriver om det överväldigande inflytandet av överflödig information om handel och kontosaldo. De lägre intervallerna definieras som “buller” och indikerar riskerna (t.ex. overtrading, hasardspel, överdriven marknadseksponering). Ingen tvivel om saken här. Dessutom är uppladdningen av den information som Nial skriver också relaterad till människans psykofysiska funktion i allmänhet.
Den moderna snabba utvecklingen i vardagen och utvecklingen av tekniken skapar specifika förutsättningar för de flesta människors liv. Att man blir bombarderad med tusentals meddelanden, ord, bilder gör att det börjar bli allt svårare att assimilera denna information, för att bearbeta den och använda den för egen användning. Evolutionspsykologer påpekar att ur mänskliga utvecklingsperspektiv är förändringar i den mänskliga miljön som har skett under de senaste decennierna mycket snabbare än tidigare. Den mänskliga hjärnan växer långsammare än tekniken och dem moderna systemen och därför är det allt svårare att hantera inkommande information.
Erik Mistewicz, författare av marknadsföringsstrategier påpekar att i dag absorberar den genomsnittliga personen ca 100 500 ord per dag (en ökning med 350% jämfört med år 1980). Det är välkänt att det finns många intressanta saker och värdefull kunskap som framgångsrikt kan användas för personligt bruk, men det mänskliga sinnet är inte kapabelt att använda ett sådant urval av så mycket material. Tyvärr är konsekvensen en ökning i spänning och en minskning av noggrannheten i de beslut som fattas. I sådant informationsbrus är det svårt att fokusera, tendensen att hoppa över viktig information ökar och oförmågan att behandla all dess data leder till stress.
Paradoxalt sett – ju mer vi ser och lyssnar desto mindre vet vi. För att man ska fungera i den omgivande verkligheten korrekt, är mängden av information inte tillräcklig. Viktigare är förmågan att selektivt ta emot inkommande innehåll. Först då kommer vi att kunna hantera all information som når oss. Detta betyder dock inte behovet av att skära sig ifrån världen, utan snarare att ändra tillvägagångssättet för hanteringen av information. Vi behöver information, men vi behöver även tystnad och tid att reflektera.
Om vi relaterar detta till handeln, är det lätt att förstå varför de låga intervallen, ekonomiska och politiska nyheter inte bidrar till att göra korrekta investeringsbeslut. För oss PA-utövare bör slutprisprestanda vara en prioritet. Därför behöver jag inte följa informationen av viktiga människor, publicering av viktig data och prognoser för de kommande månaderna.
Men låt oss återvända till psykologi för ett ögonblick – inom denna disciplin har även termen “trötthetssyndrom” (Dr David Lewis) knutits. Bland dess symptom listas fysiologiska förändringar (ökad muskelspänning, förhöjt blodtryck, försämrad syn, matsmältningsbesvär, trötthet) och psykologiska (lägre livslust, försvagad förmåga att fatta beslut, trötthet, höjning av frustration och aggression, problem att koncentrera sig och sova). Personer som är överbelastade kan ofta inte ta emot nya meddelanden och har svårt att förstå även enkla meddelanden.
Amerikanska psykologer pratar om FOMO (fear of missing out). Det kan beskrivas som en ångest, att en person saknar något viktigt. Sättet att hantera denna obehagliga känsla betyder för många att ständigt se till att de är aktuella. Därför kontrollerar de ständigt om de inte missade några samtal eller SMS, ofta “uppdaterar” posten för att se om det kom något nytt meddelande eller är aktiva i sociala nätverk där de kontrollerar reaktioner på sina egna inlägg (så kallade “like” och “hate”). Rädsla för att vara oinformerad leder till denna typ av tvång och vidare till större stress. Inga nya nyheter eller kommentarer blir bara en annan källa till oro ( “varför ingen skriver” osv), och antalet inlägg och svar för att bestämma det börjar ta kontroll över det vi tänker om oss själva. Vägen från enkel svårighet att större problem är enkel: missbruk, depression eller ångest eller total overklig och öm i mitt liv (på grund av förlusten i hierarkin av vad som verkligen är viktigt).
Ur psykologens perspektiv kan vi tro att FOMO utvecklas på grundval av människans grundläggande behov eller snarare rädsla för deras brist på tillfredsställelse – behovet av social acceptation. Man kan vidare tänka sig att en enskild historia (t.ex. tillfredsställande av dessa behov i barndomen) inte heller har någon betydelse i denna situation. Däremot kan orsakerna till FOMO också ses som rädslan för att vara ensam med sig själv, med sina tankar och känslor. Som terapeut vet jag emellertid att det är nödvändigt för en sund utveckling. Därför måste vi hantera vår tid och informationen som når oss.
Avslutningsvis vill jag citera en representant för abstrakt expressionism, Hans Hofmann: “Förmågan att förenkla eliminerar överflödighet, för att låta det som är nödvändigt tala”.
