Hjärnan lurar oss
Vi fattar beslut varje dag. Alla beslut som vi tar är inte alltid lika lyckade – vilken bil ska jag köpa? Vad och hur mycket ska jag ha, var, när, osv .. Detta kräver en ökad mängd energi och behandling av otaliga mängder information. Vårt sinne har utvecklats under miljontals år och kräver nya egenskaper för att individerna ska kunna överleva i den naturliga miljön eller samhället. Den finansiella marknaden förstärker intrycken att börsen går emot oss och att alla beslut ger finansiell förlust.
Människor och marknaden
Det teoretiska perspektivet är en värdefull upptäckt men fokuserar på tre egenskaper: den relativa uppfattningen om vad som är värde i förhållande till en specifik referenspunkt, minskad känsligheten för förändringar och riskaversion. I diagrammet nedan ser vi den mänskliga värderingen av förlust och vinst.
Ett exempel: vi köper aktier och priset går i rätt riktning. Den första vinsten på 100 kr ger oss betydligt mer tillfredsställelse än den andra (från 100 kr till 200 kr), därmed ger en sådan investering en avsevärt högre värdetillväxt jämfört med exempelvis investeringar som ger vinst från 1000 kr till 1100 kr.
Förlust behandlas inte symmetrisk – en förlust väger oftast tyngre än vinster, dvs. förluster känns mer än själva glädjen av vinster. Förlust betyder att man har förlorat något, gjort något fel (enligt våra ursprungliga värderingar). En senare förlust på ett par hundra kronor ger oss mindre missnöje än den första, men som redan nämnts så väcker förlusten starkare känslor än vinsten.
Det ovan beskrivna fenomenet orsakas av ett snabbt genomförande av vinsten (omedelbar glädje och tillfredsställelse) och mängder av förluster. Orsaken till att så många faller i fällor på aktiemarknaden är att vi människor är mer rädda för förluster än hur mycket vi uppskattar vinst och därmed tar mer risk och chansar hårdare i en förlustsituation. Varje investerare bör känna till dessa relationer.
Apor och marknaden
För att förstå oss bättre testade Laurie Santos, professor i psykologi på Yale Universitet, apor och deras sätt att använda pengar. Aporna fick polletter att handla med. Marknadsplatsen bestod av olika ”säljare” som ”sålde” vindruvor. Vissa säljare gav fler druvor för samma pollett och tvärt om. Precis som vi människor lärde sig aporna snabbt vem som gav bäst deal och shoppade mer av den säljaren. Helt rationellt. Precis som vi människor lärde sig aporna snabbt vem som gav bäst deal och shoppade mer av den säljaren. Helt rationellt. Precis som vi. Sen introducerades nästa steg i handeln. En säljare visade upp tre druvor men när polletten lämnades över så fick apan endast två. En annan säljare började med att visa upp endast en druva men gav sen en extra efter betalningen. Resultatet av handeln var alltså densamma för aporna – 2 druvor.
Aporna valde (irrationellt) att handla från den säljare som plussade på en druva. Det vill säga valde bort den som tog bort en. Till och med när de fick fler druvor i slutändan av säljaren som tog bort en druva valde de den som la till en. Precis som vi människor drogs aporna till att undvika förluster mer än möjligheten till att få större vinster.
Allt hänger samman med vår evolution. Vi kan inte ändra hur vår hjärna fungerar när vi använder strategier vi har haft under hela vår evolution.
